5
Jesus a afalafal won Chuk
5.1-7.29
Iwe, lupwen Jesus a küna ewe mwichen aramas mi chomong, a feitä won eu chuk o mottiu ikenan, nge nöün kewe chon kaiö ra feito ren. Iwe, Jesus a popuetä le afalafaleer:
Enletin Feiöch
5.3-12
(Luk 6.20-23)
“Ra feiöch chon silei pwe ra wöüngau lon pekin ngünür, pun ir repwe mwüni Mwün Läng. Ra feiöch chon kechü leluker, pun Kot epwe echipeer. Ais 61.2 Ra feiöch chon tipetekison, pun ir repwe fanüeni fanüfan. Kölf 37.11 Ra feiöch chon mochen föri mine a pwüng me mwen mesen Kot, pun Kot epwe amenemenöchür. Ais 55.1-2 Ra feiöch chon eäni tong, pun Kot epwe pwal eäni tong ngeniir. Ra feiöch chon limöch leluker, pun ir repwe küna Kot. Kölf 24.3-4 Ra feiöch chon afisätä kinamwe, pun ir repwe iteni nöün Kot. 10 Ra feiöch chon küna riaföü pokiten ar föri mine a pwüng me mwen mesen Kot, pun ir repwe mwüni Mwün Läng. 1.Pet 3.14 11 Oua feiöch lupwen aramas ra aitengauakemi o ariaföüükemi o apasa sokopaten kapas chofona mi ngau usumi pokiten oua tapweto müri. 1.Pet 4.14 12 Oupwe pwapwa o mwanek, pun liwinimi epwe watte lon läng. Iei usun ra pwal ariaföüü ekewe soufos mi akom mwemi. 2.Kron 36.16; Föf 7.52
Salt me Saram
5.13-16
(Mark 9.50; Luk 14.34-35)
13 “Ämi oua usun chök salt fän iten aramas meinisin. Nge are ewe salt a nepatapatala, esap wor och mine sipwe enekeniken ngeni. Esap chüen lomot ngeni och, sipwe chök pöütala nge aramas repwe puri. Mark 9.50; Luk 14.34-35 14 Ämi saramen fanüfan. Eu telinimw a nom won eu chuk esap tongeni monola. Joh 8.12; 9.5 15 Esap wor eman aramas a keni eu lamp o a anomu fän eu sepi, nge epwe isetä won lenian, pwe epwe asarama chon ewe imw meinisin. Mark 4.21; Luk 8.16; 11.33 16 Iei usun ämi saram epwe tittin mwen ekewe aramas, pwe repwe küna ämi föför mürina o mwareiti Sememi lon läng. 1.Pet 2.12
Än Jesus afalafal usun ekewe Allük
5.17-20
17 “Ousap ekieki pwe üa feito pwe üpwe amoola än Moses kewe Allük me än ekewe soufos kapasen kait. Ngang üsap feito pwe üpwe amorerela, nge üa feito pwe üpwe unusen apwönüretä. 18 Enlet, ngang üpwe ürenikemi, pwe tori än läng me fanüfan repwe morola, esap wor och kükün mesen mak are och tik won eföü mesen mak epwe morola tori an epwe pwönüetä ekei mettoch meinisin. Luk 16.17 19 Iwe, are eman a purätiu eu me lein ekei allük mi fokun kisikis o aiti ngeni aramas pwe repwe föri iei usun, ätewe epwe fokun kisikis lon Mwün Läng. Nge eman mi apwönüetä kapasen ekei Allük o aiti ngeni aramas pwe repwe föri iei usun, ätewe epwe tekia lon Mwün Läng. 20 Pun üpwe ürenikemi, pwe ämi oupwe chök tongeni tolong lon Mwün Läng are ämi oua föri mine a pwüng me mwen mesen Kot lap seni ekewe Sensen Allük me ekewe Farisi.
Än Jesus afalafal usun song
5.21-26
21 “Oua fen rongorong usun än ekewe sensen lamalam aiti ngeni ach kewe lewo, ‘Kosap niela aramas. Iö a niela aramas epwe tolong lon kapwüng.’ Eks 20.13; Tut 5.17 22 Nge ngang üpwe ürenikemi: Iö a songeiti pwiin epwe tolong lon kapwüng, o iö a kapasen turunufas ngeni pwiin epwe tolong lon kapwüng mi lap, nge iö a apasa ngeni pwiin, ‘En mi umwes,’ epwe fich ngeni an epwe tolong lon ewe ekkeiin hell. 23 Iei mine are kopwe wätä om asor ngeni Kot won ewe rongen asor, o ikenan ka chechemeni pwe pwiüm a chou ngonuk, 24 kopwe likiti om we asor mwen ewe rongen asor o liwinla, pwe kopwe achä ngonuk pwiüm. Mürin kopwe liwinto o wätä om we asor won ewe rongen asor. 25 Are eman a mochen kapwüng ngonuk pwe a föri nöün toropwen kapwüng, kopwe müttir chächäri lupwen mi chüen wor fansoun, pwe ete aturuk ren soukapwüng, o i epwe atolongok lepöün polis, nge ir repwe aturukolong lon imwen fötek. 26 Enlet, üpwe ürenuk, pwe kosap fokun towu me ikenan tori om kopwe mönätiu unusen liwinin om we tipis.
Än Jesus afalafal usun lisowu
5.27-30
27 “Oua fen rongorong pwe ekewe sensen lamalam ra apasa, ‘Kosap lisowu.’ Eks 20.14; Tut 5.18 28 Nge ngang üpwe ürenikemi: Are eman mwän a nenengeni eman fefin o a mochenia ngeni, ätewe a fen tipisin lisowu ngeni ren an ekieki neminewe lon lelukan. 29 Iwe, are pelifichin mesom epwe emwenukolong lon tipis, kopwe alusawu o pöütala. Pun a fen öch ngonuk pwe eu kükün kifetin inisum epwe pöütüla, lap seni unusen inisum epwe koturulong lon hell. Mat 18.9; Mark 9.47 30 Nge are pöüifichum epwe emwenukolong lon tipis, kopwe pöküela o pöütala. Pun a fen öch ngonuk pwe eu kükün kifetin inisum epwe pöütüla, lap seni unusen inisum epwe koturulong lon hell. Mat 18.8; Mark 9.43
Än Jesus afalafal usun mwüfesen
5.31-32
(Mat 19.9; Mark 10.11-12; Luk 16.18)
31 “Oua fen pwal rong pwe ekewe sensen lamalam ra apasa, ‘Eman mwän mi pöütala pwülüan, epwe ngeni echö toropwen mwüfesen.’ Tut 24.1-4; Mat 19.7; Mark 10.4 32 Nge ngang üpwe ürenikemi: Are eman mwän epwe pöütala pwülüan, nge neminewe esap kirikiringau ngeni, ätewe a föri pwe neminewe a tipisin lisowu are a pwüpwülüsefäl, nge pwal ewe mwän mi pwülüeni ei fefin a tipisin lisowu. Mat 19.9; Mark 10.11-12; Luk 16.18; 1.Kor 7.10-11
Än Jesus afalafal usun pwon fän akapel
5.33-37
33 “Oua fen pwal rong usun än ekewe sesen lamalam aiti ngeni ach kewe lewo, ‘Kosap atai om pwon ngeni ewe Samol, nge kopwe apwönüetä mine ka pwon ngeni fän akapel.’ Lif 19.12; Num 30.2; Tut 23.21 34 Nge ngang üpwe ürenikemi: Kosap fokun akapel lupwen ka eäni eu pwon. Kosap öpölü läng, pun iei än Kot lenien mot, Jas 5.12; Ais 66.1; Mat 23.22 35 kosap öpölü fanüfan, pun iei än Kot lenien puun pechen, kosap pwal öpölü Jerusalem, pun iei telinimwen ewe king mi lapalap. Ais 66.1; Kölf 48.2 36 Kosap pwal öpölü mökürom, pun kosap tongeni apwecha are acholu emet metan. 37 Kopwe chök apasa, ‘Ewer, ewer,’ ika ‘Apw, apw,’ pun mine a som seni a pop seni ewe mi Ngau.
Än Jesus afalafal usun kütta liwinin föför mi ngau
5.38-42
(Luk 6.29-30)
38 “Oua fen rongorong pwe ekewe sensen lamalam ra apasa, ‘Are eman a afeiengaua mesen eman, mesan epwe pwal feiengau, nge are eman a tülü ngiin eman, ngiin epwe pwal tütül.’ Eks 21.24; Lif 24.20; Tut 19.21 39 Nge ngang üpwe ürenikemi: Ousap liwini än aramas ngau ngenikemi. Are eman epwe pösapei pelifichum, kopwe akulu ngeni pwal epek. 40 Are eman a atolongok lon kapwüng, pwe epwe angei üfom söch, kopwe pwal likiti ngeni üfom sekit. 41 Are eman sounfiu epwe arianuk pwe kopwe uwei pisekin lon ükükün eu mail, kopwe fen etala ruu mail. 42 Are eman a tüngor och senuk, kopwe chök ngeni, nge are eman a mochen paro och pisekum, kopwe mwüt ngeni.
Än Jesus afalafal usun ach sipwe echeni chon oputach
5.43-48
(Luk 6.27-28,32-36)
43 “Oua fen rongorong pwe ekewe sensen lamalam ra apasa, ‘Kopwe echeni chon arum, nge kopwe oput chon oputom.’ Lif 19.18 44 Nge ngang üpwe ürenikemi: Oupwe echeni chon oputakemi o iotek fän iten chokewe mi ariaföüükemi, 45 pwe oupwe wiliti nöün Sememi mi nom läng. Pun i a atötai förian akkar won ekewe aramasangau me aramasöch, nge a apüngatiu üt won chon pwüng me chon pwüngingau. 46 Are oua chök echeni chokewe mi echenikemi, esap wor och liwin oupwe angei. Pwal mwo nge ekewe chon ioni takises ra föri ei sokun. 47 Are oua chök kapong ngeni chiechiemi kana, oua ekieki pwe oua föri och mi lap seni än pwal ekewe ekoch aramas föför? Pwal mwo nge ekewe resap silei Kot ra föri ei sokun. 48 Iei mine ämi oupwe unusöch usun Sememi mi nom läng a unusöch! Lif 19.2; Tut 18.13

5:4: Ais 61.2

5:5: Kölf 37.11

5:6: Ais 55.1-2

5:8: Kölf 24.3-4

5:10: 1.Pet 3.14

5:11: 1.Pet 4.14

5:12: 2.Kron 36.16; Föf 7.52

5:13: Mark 9.50; Luk 14.34-35

5:14: Joh 8.12; 9.5

5:15: Mark 4.21; Luk 8.16; 11.33

5:16: 1.Pet 2.12

5:18: Luk 16.17

5:21: Eks 20.13; Tut 5.17

5:27: Eks 20.14; Tut 5.18

5:29: Mat 18.9; Mark 9.47

5:30: Mat 18.8; Mark 9.43

5:31: Tut 24.1-4; Mat 19.7; Mark 10.4

5:32: Mat 19.9; Mark 10.11-12; Luk 16.18; 1.Kor 7.10-11

5:33: Lif 19.12; Num 30.2; Tut 23.21

5:34: Jas 5.12; Ais 66.1; Mat 23.22

5:35: Ais 66.1; Kölf 48.2

5:38: Eks 21.24; Lif 24.20; Tut 19.21

5:43: Lif 19.18

5:48: Lif 19.2; Tut 18.13