5
Ekewe engol allük
5.1-22
(Eks 20.1-17)
Iwe, Moses a körifengeni chon Israel meinisin o üreniir, “Ämi chon Israel, oupwe aüselinga ekewe allük me pwüüng üpwe aronga ngenikemi ikenai. Oupwe kaiö ekewe allük o tümwünüöchüür, pwe oupwe apwönüretä. Ewe Samol mi Lapalap ach we Kot a föri eu pwon ngenikich me fäsonun ewe chuk Horep. Ewe Samol mi Lapalap esap föri ei pwon ngeni semelapach kewe, nge a föri ngenikich meinisin mi chüen manau o nom ikei ikenai. Iwe, ewe Samol mi Lapalap a fos newenewen ngenikemi me won ewe chuk seni lukalapen ewe ekkei. Lon ena fansoun üa ü lefilen ewe Samol mi Lapalap me ämi, pwe üpwe asile ngenikemi alon ewe Samol mi Lapalap. Pun ämi oua niuokus pokiten ewe ekkei, iei mine ousap feitä won ewe chuk. Iwe, Kot a apasa:
Ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot, üa emwenukowu seni ewe fanü Isip, ewe leni ia ra nöünuk amanau ie.
Kosap eäni eman kot lüki.
Kosap föri uluulun anümwäl fän itom kosap pwal alapalapa och mettochun pekitä lon läng are och mettochun pekitiu won fanüfan are och mettochun lon lölön failol. Kosap chapetiu ngeniir are fel ngeniir, pun ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot, eman Kot mi lukomong. Üa liwini än samasam föföringau won nöür kana tori aülüngatin are arüanün tettelin chokana mi oputaei. Lif 26.1; Tut 4.15-18; 27.15 10 Nge üa kirikiröch ngeni ngeröün mwirimwirin chokana mi echeniei o aleasochisi ai allük kana. Eks 34.6-7; Num 14.18; Tut 7.9-10
11 Kosap föünimwäli itei ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot. Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe ngeni eman me eman chappen tipisin an föünimwäli itei. Lif 19.12
12 Kopwe tümwünü ewe ränin sapat pwe kopwe pinini, usun ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot üa allük ngonuk. Eks 16.23-30 13 Wonu rän kopwe akangang o föri om angang meinisin. 14 Nge ewe afisuen rän ewe ränin sapat fän iten ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot. Kosap föri och angang lon, sap en are noum mwän are noum fefin, sap noum chon angang mwän are chon angang fefin, sap pwal noum ätemwänin kow are noum aas are noum sokopaten man are ewe chon ekis mi nom leäpärum. Iwe, noum chon angang mwän me chon angang fefin repwe asösö usun chök en. Eks 23.12; 31.15; 34.21; 35.2; Lif 23.3 15 Kopwe chechemeni pwe en ka pwal eman chon angang lon ewe fanü Isip, nge ngang ewe Samol mi Lapalap üa emwenukowu ren pei mi manaman o aköüpöü. Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa allük ngonuk pwe kopwe tümwünü ewe ränin sapat.
16 Kopwe asamolu semom me inom, usun ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot üa allük ngonuk, pwe ränin manauom repwe chomongola, kopwe pwal feiöch me lon ewe fanü ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot üpwe ngonuk. Tut 27.16; Mat 15.4; 19.10; Mark 7.10; 10.19; Luk 18.20; Ef 6.2; Ef 6.3
17 Kosap niela aramas. Ken 9.6; Lif 24.17; Mat 5.21; 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9; Jas 2.11
18 Kosap lisowu. Lif 20.10; Mat 5.27; 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9; Jas 2.11
19 Kosap solä. Lif 19.11; Mat 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9
20 Kosap eäni kapas chofana usun chon arum. Eks 23.1; Mat 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20
21 Kosap mochenia ngeni pwülüen chon arum, kosap pwal mocheniaiti imwen chon arum are fanüan, are nöün chon angang mwän me chon angang fefin, are nöün kow me nöün aas are meinisin mine chon arum a eäni. Rom 7.7; 13.9
22 Ikkei ekewe allük ewe Samol mi Lapalap a asile ngenikemi, lupwen oua mwichfengen me fäsonun ewe chuk. Iwe, a kapas ngenikemi fän mwelian mi leüömong seni lukalapen ewe ekkei, ewe kuchu me ewe rochokich. Nge esap chüen apachätä och. Mürin a makeretä won rüepek fau mi chöpöp o ngeniei.”
Än chon Israel niuokus
5.23-33
(Eks 20.18-21)
23 “Iwe, lupwen oua rongorong ewe möngüngü seni lukalapen ewe rochopwak lon ewe fansoun ewe chuk a kar, ekewe mwänirelan ämi kewe ainang me nöümi kewe souakom meinisin ra feito rei o apasa, 24 ‘Ewe Samol mi Lapalap ach Kot a pwäri ngenikich an ling me an tekia, sa pwal rongorong mwelian seni lukalapen ewe ekkei. Ikenai kich sa küna pwe aramas ra tongeni manau, inamwo ika Kot a fos ngeniir. 25 Nge pwota kich sipwe mäla iei? Pun ei ekkei mi watte epwe arosakichela. Are kich sipwe rongsefäl mwelien ewe Samol mi Lapalap ach we Kot, sipwe fokun mäla. 26 Pun ifa usun, mi wor eman aramas me lein aramas meinisin a rongorong mwelien ewe Kot mi manau, a fosewu seni lukalapen ekkei usun kich sa rongorong, nge a chüen manau? 27 En kopwe kan ngeni ewe Samol mi Lapalap ach we Kot o aüselinga meinisin mine epwe apasa. Mürin, kopwe asile ngenikem meinisin mine ewe Samol mi Lapalap ach Kot epwe kapas ngonuk. Nge äm aipwe aüselinga o aleasochisi.’ Ipr 12.18-19
28 Iwe, lupwen ewe Samol mi Lapalap a rongorong ämi kapas ngeniei, a üreniei, ‘Üa rongorong än ekewe aramas kapas ra ürenuk. A wesewesen pwüng meinisin mine ra apasa. 29 Amwo leluker epwe iei chök usun iteiten fansoun, pwe repwe meninitiei o aleasochisi ai kewe allük meinisin, pwe repwe feiöch me mwirimwirir tori feilfeilachök. 30 Iwe, kopwe feila o üreniir pwe repwe liwinsefäliti imwer imw mangaku. 31 Nge en Moses kopwe ütä rei ikei. Iwe, üpwe aiti ngonuk ekewe allük me pwüüng meinisin, nge en kopwe aiti ngeni ekewe aramas, pwe repwe apwönüretä me lon ewe fanü üpwe ngeniir pwe fanüer.’ 32 Iei mine ämi chon Israel oupwe tümwünüöchü le apwönüetä usun mine ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot a allük ngenikemi. Ousap aleasolap ngeni ekewe allük. 33 Nge oupwe aleasochisi än ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot kewe allük a ngenikemi, pwe oupwe manau o feiöch, oupwe pwal manauatam lon ewe fanü oupwe fanüeni.”

5:9: Lif 26.1; Tut 4.15-18; 27.15

5:10: Eks 34.6-7; Num 14.18; Tut 7.9-10

5:11: Lif 19.12

5:12: Eks 16.23-30

5:14: Eks 23.12; 31.15; 34.21; 35.2; Lif 23.3

5:16: Tut 27.16; Mat 15.4; 19.10; Mark 7.10; 10.19; Luk 18.20; Ef 6.2; Ef 6.3

5:17: Ken 9.6; Lif 24.17; Mat 5.21; 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9; Jas 2.11

5:18: Lif 20.10; Mat 5.27; 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9; Jas 2.11

5:19: Lif 19.11; Mat 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9

5:20: Eks 23.1; Mat 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20

5:21: Rom 7.7; 13.9

5:27: Ipr 12.18-19