12
Eu Kapasen afäli ren likatuputup
12.1-3
(Mat 10.26-27)
Lon ena fansoun, lupwen chomong ngeröün aramas ra chufengen pwe ra chök ipwerifengeniir, Jesus a akomwen kapas ngeni nöün kewe chon kaiö, “Oupwe afälikemi ren ewe iis än ekewe Farisi, wewen ar likatuputup. Mat 16.6; Mark 8.15 Mettoch meinisin mi pwölüla epwe pwäla, pwal mettoch meinisin mi monomonola aramas repwe silei. Mark 4.22; Luk 8.17 Iei mine meinisin mine oua apasa le roch, aramas repwe rong lon saramen rän. Pwal meinisin mine oua möngününgün ngeni eman lon eu ruum mi kesip, aramas repwe leüömong le apasatä me won osun ekewe imw.
Iö sipwe niuokusiti
12.4-7
(Mat 10.28-31)
“Chiechiei kana, üpwe ürenikemi, ousap niuokusiti chokewe mi niela inis, nge mürin resap chüen tongeni föri och. Nge üpwe aiti ngenikemi iö oupwe niuokusiti: Oupwe niuokusiti Kot, i ewe eman a wor an pwüüng pwe epwe tongeni aturalong eman lon hell mürin an niela. Ewer, üpwe ürenikemi pwe iei i ewe oupwe niuokusiti.
“Ifa usun, aramas resap amömöla limman nichok ren ruoföü kapa? Iei mwo nge sap eman ekewe nichok Kot a manlükala. Nge meten möküremi kewe mwo nge ra lea meinisin. Iei mine ousap niuokus, oua aüchea seni chomong nichok.
Ach pwärätä me ach amamäsini Kraist
12.8-12
(Mat 10.32-33; 12.32; 10.19-20)
“Iwe, üpwe ürenikemi, pwe iö a pwäriei mwen mesen aramas, Nöün Aramas epwe pwal pwäri mwen mesen nöün Kot kewe chon läng. Nge iö a amam ngang mwen mesen aramas, Nöün Aramas epwe pwal amam i mwen mesen nöün Kot kewe chon läng. 10 Iwe, eman mi apasa eu kapasen ü ngeni Nöün Aramas epwe musola. Nge iö a apasa kapasen turunufas ngeni Ngünmifel esap musola. Mat 12.32; Mark 3.29 11 Lupwen repwe etekinikemiila pwe oupwe kapwüng lon ekewe imwen felikis, ika mwen ekewe kepina me samol, ousap öüreki mine oupwe pwärätä fän itemi are mine oupwe apasa. 12 Pun Ngünmifel epwe aiti ngenikemi lon ewe chök otun mine oupwe apasa.” Mat 10.19-20; Mark 13.11; Luk 21.14-15
Pworausen awewe usun ewe chon pisekisek mi umwes
12.13-21
13 Iwe, a wor eman mwän me lon ewe mwichen aramas a üreni Jesus, “Sense, kose mochen kopwe üreni pwii pwe epwe ineti mettochum me won semem.” 14 Jesus a pölüeni, “Ätenan, iö a ngeniei ewe pwüüng pwe üpwe apwüngükemi are ineti mettochumi?” 15 Mürin a sopwela le kapas ngeniir meinisin, “Oupwe mamasa o tümwünüöchükemi seni sokopaten mochenia meinisin. Pun manauen eman aramas esap longolong won met mi nom ren, inamwo are a fokun pisekisek.”
16 Mürin Jesus a üreni ei pworausen awewe: “A wor eman mwän mi pisekisek, fanüan a fokun ukua. 17 Iwe, a ekieki lon lelukan, ‘Met üpwe tongeni föri? Esap wor eu leni ia üpwe tongeni iseis ie uän fanüei meinisin.’ 18 Mürin a apasa, ‘Iei mine üpwe föri. Üpwe atomwala ai kewe lenien iseis o aüetä ekoch mi watte seni. Ikenan üpwe iseis ai kewe föün wiich me piseki meinisin. 19 Mürin üpwe üreni ngüni: Ngüni, a wor chomong mettochumw, a naf ngonuk lon chomong ier. Kopwe manau fän kinamwe. Kopwe momongö o ükün o pwapwa.’ 20 Nge Kot a üreni, ‘Umwesum, lon chök ei pwinin kopwe le mäla. Iwe, iö epwe eäni ekei mettoch meinisin ka amolätä fän itom?’ 21 Iei usun mine epwe fis ngeni chokewe ra iseis mettochur fän püsin iter, nge resap wöü me ren Kot.”
Lükü Kot
12.22-31
(Mat 6.25-34)
22 Mürin Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö, “Iei mine üpwe ürenikemi, pwe ousap öüreki anemi mine oupwe manau ren, ousap pwal öüreki mine oupwe üföüf. 23 Pun manau a aüchea seni mongö, nge ewe inis a aüchea seni üf. 24 Oupwe nenengeni ekewe ängä: Resap fofot, resap pwal kinikin, esap wor ar imwen iseis, nge Kot a fen amongöniir. Ämi oua kon aüchea seni ekewe machang. 25 Ifa usun, iö leimi epwe tongeni atama manauan ren an öürek? 26 Are ousap tongeni föri ei sokun mettoch mi kisikis, pwota chök oupwe öüreki ekewe ekoch mettoch? 27 Oupwe nenengeni ekewe kiopun lemäl usun ar märitä: Resap angang are föri üfer. Nge üpwe ürenikemi, pwe ewe mwo king Salomon lon wöün meinisin esap üföüf üf mi ling usun lingen ekei pön kiop. 1.King 10.4-7; 2.Kron 9.3-6 28 Are iei usun än Kot aüfa ekewe fetilin lemäl, fetil mi wor ikenai, nge lesor a koturulong lon um, ifa usun esap fokun achocho le aüföüfakemi lap seniir? Ämi oua lükülükkisikis! 29 Iei mine ousap chök ekieki lon letipemi mine oupwe mongö pwal mine oupwe ün, ousap öürek usun. 30 Pun chon ekewe mwü won fanüfan ra chök öüreki ekei mettoch meinisin. Sememi we a silei pwe oua osupwangen ekei mettoch. 31 Nge oupwe chök ekieki lon letipemi ewe Mwün Kot, iwe, i epwe ngenikemi ekei mettoch meinisin.
Ewe wöü lon Läng
12.32-34
(Mat 6.19-21)
32 “Ousap niuokus, ämi mwich mi kisikis, pun Sememi a pwapwa ren an epwe ngenikemi ewe mwü. 33 Oupwe amömöla pisekimi, nge liwinin oupwe ngeni ekewe chon wöüngau. Oupwe awora ämi kewe sokun pwotou resap tongeni tala, oupwe iseis wöümi lon läng, ewe ia esap tongeni kisikisila me ie, pun chon solä resap tongeni angeer, nge pwötür resap tongeni atarela. 34 Pun ia wöümi a nom ie, ikenan lelukemi epwe pwal nom ie.
Ewe chon angang mi mamasaöch
12.35-40
35 “Oupwe anükü üfemi o molotä ngeni mine epwe fis, oupwe atina nöümi lamp pwe epwe tin, Mat 25.1-13 36 pwe oupwe usun chök ekewe chon angang mi witiwiti nöür we masta an epwe liwinto seni eu fetalapen apwüpwülü. Lupwen epwe war o fichifich, repwe müttir suki ngeni asam. Mark 13.34-36 37 A ifa me feiöchün ekewe chon angang nöür we masta a küneer pwe ra nennela o molotä lupwen a liwinsefäl. Enlet, üpwe ürenikemi, pwe ewe masta epwe üföüfolong üfen chon angang, epwe amoteer ngeni chepel o ngeniir aner mongö. 38 Epwe ifa me feiöchün ekewe chon angang are nöür we masta a küna pwe ra molotä, inamwo ika epwe war lukenipwin ika wilingäch! 39 Nge oupwe chök silei, pwe are mine imwan we epwe silei otun än ewe chon solä epwe war, esap mwüt ngeni ewe chon solä pwe epwe atalong imwan. 40 Ina usun pwal ämi oupwe molotä, pun Nöün Aramas epwe war lon eu otun ousap ekieki ngeni.” Mat 24.43-44
Ewe chon angang mi allükülük pwal ewe esap allükülük
12.41-48
(Mat 24.45-51)
41 Iwe, Petrus a aisini, “Ai Samol, ei pworausen awewe ka apworausa fän item ika fän iten aramas meinisin?” 42 Iwe, ewe Samol a pölüeni, “Iö chök ewe chon angang mi allükülük o tipachem? Ätewe nöün masta epwe seikätä pwe epwe nemeni nöün kewe chon angang o ngeniir wiser mongö lon fansoun fich. 43 Feiöchün ewe chon angang ika nöün we masta a küna pwe a föri iei usun lupwen a war. 44 Enlet, üpwe ürenikemi, nöün we masta epwe seikätä, pwe epwe nemeni mettochun meinisin. 45 Nge are ei chon angang a ekieki lon lelukan, ‘Nei we masta epwe fokun mang an liwinto,’ are epwe popuetä le wichi chienan kewe chon angang mwän me fefin o popuetä le momongö o ükün pwe a puchola, 46 mürin ewe masta epwe liwinsefäl lon eu rän ewe chon angang esap molotä lon, pwal lon eu fansoun esap silei. Iwe, ewe masta epwe apwüngü ngeni mäla o atolonga lon lenien chokewe resap allükülük. 47 Ewe chon angang mi silei letipen nöün we masta, nge esap molotä ika föri mine a mochen, epwe angei wichiwich mi chomong. 48 Nge ewe chon angang esap silei letipen nöün we masta, nge a föri sokun föför epwe küna apwüng ren, epwe angei wichiwich mi chokükün. Eman aramas mi angei chomong, repwe pwal mochen angei chomong me ren, nge are aramas ra lükü ngeni eman chomong, repwe pwal mochen angei met mi lap seni.
Jesus popun an fis aimwüfesen
12.49-53
(Mat 10.34-36)
49 “Ngang üa feito pwe üpwe soni ekkei won fanüfan o üa äneän pwe epwe fen nget. 50 Mi wor eu papatais üpwe papatais ngeni, nge üa chök fokun riaföü tori epwe wesila. Mark 10.38 51 Oua ekieki pwe üa feito pwe üpwe uwato kinamwe won fanüfan? Apwi, üsap uwato kinamwe pwe aimwüfesen. 52 Seni ei fansoun, eu famili a wor limman lon repwe aimwüfesen, ülüman repwe ü ngeni ruoman, nge ruoman repwe ü ngeni ülüman. 53 Samasam repwe ü ngeni nöür mwän, nge ekewe mwän repwe ü ngeni semer. Inein repwe ü ngeni nöür fefin, nge ekewe fefin repwe ü ngeni iner. Iwe, inen pwülüen ekewe fefin repwe ü ngeni pwülüen nöür kewe mwän, nge ekewe fefin repwe ü ngeni inen pwülüer kewe.” Mik 7.6
Weweiti lapalapen fansoun
12.54-56
(Mat 16.2-3)
54 Iwe, Jesus a pwal üreni ekewe aramas, “Lupwen oua küna ietän eu kuchu me lotou, oua müttir apasa pwe epwe püng üt, iwe, a püng üt. 55 Nge lupwen oua mefi enienin asepwälin ör, oua apasa pwe epwe pwichikar, iwe, a pwichikar. 56 Ämi chon atuputup! Oua tongeni osuni usun ränöch me räningau ren ämi nengeni lapalapen fanüfan me läng, nge pwota ousap silei usun ämi awewe lapalapen fansoun ikenai?
Kinamwe ngeni chon ü ngeni kich
12.57-59
(Mat 5.25-26)
57 “Pwota ousap püsin apwüngükemi won mine a pwüng? 58 Lupwen oua feilapök me ewe chon atipisuk ngeni imwen kapwüng, kopwe fokun achocho le akinamwela lefilom me ätewe, me mwen ämi oupwe tori ewe imwen kapwüng. Ika kosap föri iei usun, ewe chon atipisuk epwe etekinukela mwen ewe soukapwüng, nge ewe soukapwüng epwe atolongok le pöün polis, iwe, kopwe tolong lon imwen fötek. 59 Üpwe ürenuk, kopwe nonom ikenan tori om kopwe wes le mönätiu unusen om we liwinimang.”

12:1: Mat 16.6; Mark 8.15

12:2: Mark 4.22; Luk 8.17

12:10: Mat 12.32; Mark 3.29

12:12: Mat 10.19-20; Mark 13.11; Luk 21.14-15

12:27: 1.King 10.4-7; 2.Kron 9.3-6

12:35: Mat 25.1-13

12:36: Mark 13.34-36

12:40: Mat 24.43-44

12:50: Mark 10.38

12:53: Mik 7.6