7
Aisea a eäni kapasen fön ngeni Ahas
7.1-9
Lupwen Ahas nöün Jotam we mwän, nge Jotam nöün Ussia we, a kingen Juta, a fis pwe Resin ewe kingen Siria me Peka nöün Remalia we, ewe kingen Israel, ra feila Jerusalem o maun ngeni, nge resap tongeni liapeni. 2.King 16.5; 2.Kron 28.5-6 Iwe, lupwen ewe pworaus a tori Ahas ewe kingen Juta pwe Siria a aileni Israel, i me nöün aramas ra fokun niuokus pwe ra chechech usun irä, lupwen asepwäl a pöniir.
Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Aisea, “Oupwe feila en me Sear-Jasup noum we, pwe oupwe churi ewe king Ahas mi nom lesopun ewe lenien koluk a feitiu seni lon ewe nomun koluk asan, ünükün ewe alalap mi ale ngeni ewe leni ia ra apwecha mangaku ie. Iwe, kopwe apasa ngeni, ‘Kopwe afäluk o mosonoson, kosap niuokus are öürek lon letipom pokiten ekana ruoman king ra wewe ngeni ruofoch amüch resap mwaiken. Kosap niueiti än Resin me än ekewe chon Siria song mi fokun watte, pwal än nöün Remalia we song. Iwe, Siria fiti Israel me nöün Remalia we ra amolätä ar repwe rawangaueek. Ra apasa, “Ousipwe tolong lon Juta o eniwokusu ekewe aramas mi nom lon. Sipwe liapeni fän itach o seikätä nöün Tapeel we pwe epwe king lon.” Nge ngang Kot ewe Samol mi Lapalap üa apasa pwe ei ekiek esap fokun fis. Pun Tamaskus epwe chök samolun telinimwen Siria, Resin epwe chök samolun Tamaskus, nge Israel epwe tatakis mürin wone me limu ier, pwe esap chüen eu mwü. Iwe, Samaria epwe chök samolun telinimwen Israel, nge nöün Remalia we epwe chök samolun Samaria. Are ousap nüküchar lon ämi lükülük, ousap tongeni nonom.’ ”
Aisea a osuni usun Emanuel
7.10-25
10 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a tinisefäliela pworaus ngeni Ahas, 11 “Kopwe tüngor eu asisil seni ewe Samol mi Lapalap om we Kot, esap lifilifil ika eu asisil seni lon lenien sotup ika seni lon läng.” 12 Nge Ahas a üreni, “Üsap fokun tüngor eu asisil, üsap pwal sotuni ewe Samol mi Lapalap.” 13 Mürin, Aisea a apasa, “Oupwe rongorong, ämi mwirimwirin Tafit. Ifa usun, esap naf ngenikemi pwe oua epwisi aramas, nge oua pwal mochen epwisi ai we Kot? 14 Iei mine ewe Samol mi Lapalap epwe püsin ngenikemi eu asisil. Nengeni, eman föpwül epwe pwopwo o nöüni eman ät, nge epwe aita ngeni Emanuel * Emanuel wewen Kot ailach. Mat 1.23 15 Iwe, epwe ünümi milik me chönün chunen, lupwen a mämäritä o silei pälüeni mine a ngau o filätä mine a öch. 16 Nge mwen ewe ät epwe sile pälüeni mine a ngau o filätä mine a öch, fanüen ekewe ruoman king en ka niueitiir epwe tala. 17 Ewe Samol mi Lapalap epwe atoto womw pwal won noum aramas me chon leimwen semom eu fansoun riaföü ousamwo küna seni ewe fansoun Israel a imwü seni Juta, pun epwe awarato ewe kingen Asiria.
18 Lon ena fansoun ewe Samol mi Lapalap epwe okowäri chon Isip pwe repwe feito usun nikken seni lesopolan ewe chanpupu Nil. Epwe pwal okowäri ekewe chon Asiria pwe repwe feito usun achi. 19 Iwe, ir meinisin repwe feito o sotiu lon ekewe pwokur, lon pwangen achau, won ekewe iräfölüföl meinisin pwal won ekewe lenien fetil. 20 Lon ena fansoun ewe Samol mi Lapalap epwe satani eman chon räisö seni pekilan ewe chanpupu Oifrat, pwe epwe räisöw möküremi me pechemi pwal alusemi. Iwe, ewe räisö fokun ewe kingen Asiria. 21 Lon ena fansoun epwe fis pwe ika eman chon foleni man epwe nöüni eman chök apanen kow me ruoman kuuch, 22 iei mwo nge epwe chök naf ngeni ünüman milik, pun chönün oupun ekewe man ra fokun lölö. Iwe, chokewe mi chüen nonom lon ewe fanü repwe chök ünümi milik me chönün chunen.
23 Lon ena fansoun epwe fis pwe iteiten leni ia engeröü irän wain ra mär ie me lom, nge liwinir engeröü föün moni silifer, repwe mär pötöwölingau me iräfölüföl lor. 24 Aramas repwe feila ikenan fän ar kewe likapich chök, pun unusen ewe fanü epwe ur ren pötöwölingau me iräfölüföl. 25 Me lom aramas ra angang ngeni ekewe tanipi won ekewe chuk, nge iei resap chüen feila won pokiten ekewe pötöwölingau me ekewe iräfölüföl. Iwe, kow me sip kana repwe chök ipweipweri ekewe tanipi.”

7:1: 2.King 16.5; 2.Kron 28.5-6

*7:14: Emanuel wewen Kot ailach

7:14: Mat 1.23